Det är rätt lustigt vilket engagemang samhället visar när det handlar om ”rasism”= kritik av minoriteter, främmande destruktiva kulturer och religioner. Hur artister samlas, media, kändisar, galor, you name it, där hela paketet av selektiv empati och selektiv medmänsklighet ingår.

Men inte ett pip ang våldtäkts-epidemin som domineras av minoriteter med en destruktiv kvinnosyn grundad på mansdominerade kulturer och religioner.

Detta bevisar att modlösheten hos det svenska folket idag är total. Man offrar kvinnor för rädslan att bli kallad för ”rasist”.

Man sitter alltså helt iskallt och inväntar ”rasism”. För enligt skolans partiska litteratur och enligt svensk privatägd media så innebär kritik av minoritet= en ny hitler är på väg.

Denna hjärntvätten har gjort att majoriteten av svenskarna idag blir helt förlamade om någon invandrare gör fel el inte får sin vilja igenom. De sitter tålmodigt, tittar på medan gärningsmännen förstör kvinnors liv, först efter att gärningsmännen hamnar i rampljuset, ja då jävlar vaknar ”antirasismens” hjärntvätt. Hata vita, skydda brunt. Som att gärningen aldrig har inträffat, som att allt började med de stackars gärningsmännen.

”Måste skydda allt brunt, allt brunt är offer, hitler på ingång”. Utan att inse att denna selektiva form av medmänsklighet är faktiskt roten till att verklig rasism växer sig stark idag.

Annonser